Vad apputveckling kostar
4 min läsning
Nästan alla som frågar om apputveckling beskriver ett problem som inte kräver en app. Det betyder inte att svaret är nej, men det betyder att frågan bör ställas innan någon räknar på ett bygge.
En app i App Store och Google Play är den dyraste formen av programvara ni kan välja. Inte i bygget, utan i allt som kommer efter.
Vad de två alternativen kostar
Webbapp. En sida som fungerar i mobilen, går att spara på hemskärmen och uppdateras när ni pushar. Inga butiker, ingen granskning, en kodbas. För ett avgränsat internt verktyg ligger det oftast mellan 60 000 och 250 000 kronor.
Native app. Byggd för iOS och Android, distribuerad via butikerna. Två plattformar att bygga och testa, granskning vid varje släpp, utvecklarkonton att betala för. Räkna med minst det dubbla mot webbappen, och sällan under 200 000 kronor för något som ska ut till kund.
Förvaltningen. Det här är posten som avgör. En app slutar fungera av sig själv: Apple och Google ändrar krav varje år, gamla API-nivåer slutar godkännas, och certifikat går ut. Räkna med 15 till 25 procent av byggkostnaden per år bara för att appen ska fortsätta finnas kvar, oavsett om ni ändrar något i den.
En webbapp har inte den kostnaden. Den slutar inte fungera för att någon annan ändrat sina regler.
Tre skäl som motiverar en riktig app
Ni behöver hårdvaran på djupet. Kamera med skanning i realtid, bluetooth mot en våg eller en handterminal, positionsuppdatering i bakgrunden. Webben klarar en del av det men inte allt, och inte lika stabilt.
Den ska fungera utan täckning. En app som ska användas i ett lager utan mottagning, i en källare eller ute på ett fält behöver egen datalagring och synk. Det går att bygga på webben men blir sällan billigare där.
Ni behöver aviseringar som når fram. Push till telefonen när något händer. Webben har fått stöd för det, men täckningen är ojämn och för verksamhetskritiska larm är det inte tillräckligt.
Finns inget av de tre är sannolikheten hög att en webblösning gör samma jobb till en tredjedel av totalkostnaden.
Skäl som inte håller
"Det känns mer professionellt." Kanske, men användarna dömer på hur det fungerar, inte på var det installerades från.
"Vi vill finnas i App Store." Det är en marknadsföringsfråga, och en dyr sådan. Om ingen söker efter er där kommer ingen att hitta er där heller.
"Personalen ska ha den på telefonen." Det får de av en sparad webbapp också, med ikon på hemskärmen och helskärmsläge.
Vad som gör en offert dyrare än ni tror
Byggkostnaden är den del som är enklast att uppskatta. Det som drar iväg är oftast:
Inloggning och behörigheter. Om appen ska visa olika saker för olika roller, och om användarna redan finns i ett annat system, då är det en integration och inte en inloggningsruta.
Data som ska hämtas någonstans ifrån. En app utan koppling till era system är en tom skal. Kostnaden ligger i att få ut uppgifterna ur affärssystemet, inte i att rita listan som visar dem. Det är samma arbete som beskrivs i artikeln om varför offerterna på en integration skiljer sig så mycket.
Butikssläppen. Första gången tar längre tid än någon räknar med. Konton, avtal, integritetsdeklarationer, granskning som kan gå tillbaka en gång eller två.
Hur vi brukar föreslå att man börjar
Bygg webbversionen först, även om ni är säkra på att ni vill ha en app. Den går snabbare att få ut, den kostar mindre att ändra medan ni fortfarande lär er vad verktyget ska göra, och när formen satt sig vet ni exakt vad appen ska innehålla.
Visar det sig sedan att ni behöver hårdvaran eller offline-läget, då byggs appen mot samma bakomliggande system och en stor del av arbetet är redan gjort.
Mer om vad vi bygger står på sidorna om appar och interna system. Vet ni inte vilket ni behöver, beskriv vem som ska använda den och var så säger vi vad vi tror.